Faannyeklund

Ja man ska inte klaga, jag känner att jag lever .. både av smärta och av saker som skänker glädje..
Inte död en sekund skulle man väl kunna säga..

Ett liv utan kärlek är inget liv....... eller?

Jag har kärlek, ändå ber jag om mer, inte mer utav dem jag redan får den av... för den kärleken är otrolig!
Men jag vill finna gammal kärlek igen, jag vill känna mig älskad utav "dej" .. den kärleken som för ett litet tagsen var den kärlek som vi/jag kallade den STÖRSTA kärleken man kunde finna !! <3
Den kärleken DU lovade att jag aldrig mer skulle förlora.. när du sa: Hjärtat du behöver inte vara rädd , du kommer aldrig mer förlora mig! hur var de med de vackra orden då!?
för nu står jag här utan den kärlek som var en av de viktigaste för mig.. jag förlorade dig, du gled ur mina händer över ett fingerknäpp !!  But your just a boy ..

Finns bara kärleken där, så kan man klara allt tillsammans, men man måste hjälpas åt mötas halvvägs och låta det ta den tid det tar.
Jag trodde man sa: Kärleken övervinner allt... den är tålmodig och uthärdar allt..
Det verkar som jag hade fel, plötsligt förlorar man någon så att det smärtar så  mycket, att man får ont på ställen man inte trodde man hade , man åker till ett ställe träffar människor som hjälper en att hitta bitar av ens liv igen, men ändå känner man sig inte riktigt hel.

"I have found almost everything ever written about love to be true. Shakespeare said "Journeys end in lovers meeting." What an extraordinary thought".